magdalenalinden.blogg.se

I måndags skrev vi entry exams för att se vilken klass vi ska hamna i för att få rätt nivå på kinesiskan. Först hade jag en muntlig intervju med en av skolans lärare, därefter fick jag läsa upp ett kort stycke. Utifrån hur jag presterade på det muntliga provet fick jag sedan en läsförståelsetenta med anpassad svårighetsgrad. I varje mening fanns en lucka där ett ord fattades. Uppgiften var att välja ut ett av fem ord som passade in i meningen. Låter det lätt? NEJ. Idag fick vi reda på vilken klass vi har hamnat i och imorgon har vi de första lektionerna. Spännande! Det var sagt att vi skulle mötas vid B207 för att få reda på resultatet. Jag var där i god tid för att inte missa någon info men fem minuter innan allt skulle börja undrade jag var alla andra var någonstans. Jag var i fel byggnad! Campus är stort och tydligen är alla byggnader numrerade på samma vis...Efter infon tog jag och en annan student från USA bussen till Xindian för att köpa cyklar. Xindian ligger ungefär 20 minuter bort med buss. Man behöver verkligen en cykel för att ta sig runt på campus! Jag tog en springtur häromkvällen, det tar ungefär 35 minuter att springa längs utkanten på hela området!! Det var inte lätt att hitta en cykelshop i byn. När vi letade råkade vi trilla in på en fisk- och grönsaksmarknad. Alla blickar riktades mot mig. Handlarna och besökarna började beundra mitt blonda hår, undrade om jag var amerikan, och talade om för mig hur vacker jag var!!För att stilla hungern under cykelletandet köpte vi mat från en kinesisk kvinna vid ett gatustånd. Det var någon sorts bröd med ägg och chili, riktigt gott! Ofta vet man inte vad man äter här, men om man vågar prova så får man i de flesta fall uppleva något nytt och riktigt gott!När hoppet om cykel började rinna ifrån mig såg jag plötsligt en cykelaffär på andra sidan gatan. Cykelhandlarna satt utanför affären och spelade kinesiskt schack. Vi gick dit och började titta men de fortsatte spela tills dess att matchen var färdig. Säljtänket i Sverige och i Kina bygger inte på samma strategi! En timma senare hade jag inhandlat en lila cykel med cykelkorg och matchande lås, 230kr!! Under tiden vi hade stått och diskuterat olika cykelmodeller och pris hade solen hunnit falla ned från himlen. Planen var att vi skulle cykla tillbaka till campus. Men den förutsatte också att det skulle finnas solljus. Nu hade vi plötsligt varsin cykel och vad fanns det att göra? Vi började att cykla. Snart kom vi ut ur den lilla byn igen, in på den kinesiska landsbygden! Vart tog vägen vägen?!? Hade ljuset fortfarande varit framme hade vi nu kunnat se de gröna fälten som bredde ut sig kring oss men arbetarna hade sedan långe gått hem. Nu fanns bara vägens damm kvar för att påminna oss om var vi befann oss. Cyklarna hade inga växlar men vi trampade på bäst vi kunde. Alla bilar här har tutor och eftersom ingen tvekar att använda dem visste vi alltid när bilarna närmade sig bakom oss. Det var mörkt. Helt svart. Men lokalsinnet svek inte! När landsvägen tog slut fick vi korsa motorvägen för att komma över på rätt sida. Det är illa nog att cykla på motorväg i mörkret, jag behövde inte göra det i fel färdriktning dessutom. Bilarna passerade oss i hög hastighet. Jag visste inte om vi skulle komma fram...Äntligen såg jag de pampiga byggnaderna i fjärran!! Jag var osäker på vilken kvalitet cykeln skulle ha men har den klarat att cykla hela vägen från Xindian till Xiang'an, genom den kinesiska landsbygden (där vägarna inte är vägar), så duger den absolut!